Ervallas nya stjärnskott

Får vi presentera klubbens senaste stjärnskott, Isak Nordenling? Ja, det har ni säkert inget emot. Isak är bara elva år, men har nu redan i höst blivit en etablerad spelare hos oss i seniorschacket. Juniorschacket har visserligen kommit igång efter pandemin, men för Isaks del är det en större utmaning att få möte äldre motståndare.
Det är nog ingen överdrift att kalla honom Ervallas största schacklöfte på länge. Vem är nu denne lovande spelare? Isak bor i Örebro, tillsammans med sina föräldrar och tre syskon
Spelar syskonen också schack?
- Nej, inte än, svarar Isak.
Vem vet, de kanske sätter igång nu när de ser hur roligt Isak har det vid brädet. Och när de kan följa hans framgångar.
Det var Isaks pappa och morfar som lärde honom spela schack, lagom till att han skulle delta i Schackfyran, för knappt ett år sedan.
När schackverksamheten i Axbergs Folkets Hus började efter sommaruppehållet fanns han med. Jan-Olov Lind nämnde till mig att Isak hade spelat bra i SM. Han kom 5:a i Schackfyranmästaren bland 116 deltagare och var den ende som tog poäng mot slutsegraren.
Vid vårt Blixt-KM var jag alltså förvarnad, som tur var. Under vårt parti märkte jag direkt att Isak inte gick i några fällor. Han höll ställningarna uppe länge, men var sedan tvungen att ge sig för sin motståndare som hade otroligt många fler år av schackerfarenhet. Efter partiet var jag tvungen att fråga om hans ålder, och gav honom beröm med orden:
- Du kommer gå långt, Isak.
Det är ord som bara besannas mer och mer för varje vecka. Vid den första temablixten nu i höst lyckades Isak få in en kombination i vårt parti och vips var jag springare under i ett tornslutspel. Min strategi var då att byta bort alla bönder, för att kunna fiska fram en remi. Bönderna försvann, men det blev svårt ändå, för Isak kunde konsten att tränga in min kung i ett hörn och hade bara ett drag till matten. Men då lurade jag honom i en pattfälla. Det var bara för mig att pusta ut.
Men Isaks revansch kom redan veckan efter i höstens andra temablixt. Jag hade bra tryck mot hans kung, men återigen lyckades Isak få in en kombination, och denna gång kom jag torn under. Då var det bara att kasta in handduken och säga "Grattis!". Där fanns inte en susning till remichanser.
Dock lyckades jag komma före honom i den veckans blixttabell, men vi var överens om att motsatsen bara var en tidsfråga.
Det är aldrig roligt att förlora, men i detta fall gör det mindre ont. Jag har ju ändå vunnit mot honom i några blixtpartier. Minns förresten i sammanhanget min vinst mot den senare storspelaren Emanuel Berg. Det var under turneringen Jakob Ekelunds minne i Örebro på 90-talet, och Emanuel var i ungefär samma ålder som Isak är nu.
Så ett upprop till alla Ervallaspelare: Passa på att möta Isak nu, medan ni har en rimlig chans att besegra honom. Så småningom är han uppe i J-O och Magnus kaliber. (Hoppas jag inte sätter för stor press på dig nu, Isak.)
Till sist måste vi höra vad ordföranden J-O har att säga om sin klubbkamrat:
- En otroligt lovande spelare. Men för att fortsätta att utvecklas gäller det att delta i så många starka turneringar som möjligt.
Ja, vad månde bliva? Som man brukar säga.
Göran Lindhé